Varför är det varmt på sommaren och kallt på vintern?
Varför är det varmt på sommaren och kallt på vintern?
Eller varför har vi årstider?
Beror det på olika avstånd till solen?
Jorden går inte i en cirkel kring solen, utan i en ellips. Ibland är den närmare solen, ibland längre bort. Så när jorden är närmast solen, är det då sommar i Centraleuropa?
Den verkliga banan är nästan en cirkel
Ellipsen som jorden följer är bara lite utdragen – för ögat nästan en cirkel. Närmast solen är jorden i början av januari, mitt i vår vinter, och längst bort i början av juli.
Avståndet kan inte vara förklaringen
En sådan skillnad räcker inte för årstiderna. Dessutom skulle det vara sommar på hela jorden samtidigt. Men när det är sommar hos oss är det vinter på södra halvklotet.
Varför är det varmare söderut?
Ju närmare ekvatorn, desto varmare är det i genomsnitt. Årsmedeltemperaturen är cirka 8 °C i Centraleuropa och cirka 27 °C vid ekvatorn.
Det beror på vilken vinkel ljuset faller in i
Lys med en ficklampa på ett bord, först rakt uppifrån och sedan snett. Snett sprids samma ljus över en större yta – fläcken blir större men svagare. Med solljus är det likadant: det värmer mest när solen står rakt ovanför huvudet.
Hur många strålar träffar?
När strålarna faller in rakt uppifrån träffar fler av dem en lika stor bit mark än när de faller in snett. Därför riktas solpaneler mot solen.
Och nu på den runda jorden
Jorden är rund, så strålarna faller in i olika vinkel överallt. Längre söderut faller de in brantare, och fler strålar träffar en lika stor bit mark. Ju längre norrut, desto snettare och desto färre. Och fler strålar betyder varmare.
Men det förklarar inte årstiderna
Infallsvinkeln förklarar varför det är varmare i söder. Men varför växlar sommar och vinter hos oss? I december och i juni faller strålarna väl in i samma vinkel. Eller?
Jordaxelns lutning är orsaken till allt
Hittills har vi ritat jordaxeln fel – lodrät. I verkligheten står den inte vinkelrätt mot banan som jorden går i, utan lutar 23,4°. Och den pekar hela tiden åt samma håll, mot Polstjärnan.
Därför växlar sommar och vinter
I december lutar norr bort från solen och strålarna faller in snett. I juni lutar norr mot solen – strålarna faller in brantare, och tre gånger fler träffar en lika stor bit mark. På södra halvklotet är det tvärtom, och därför har de sommar i december.
Dessutom är dagarna längre på sommaren
När norr lutar mot solen är vi längre tid på den upplysta sidan för varje varv jorden snurrar. I Centraleuropa står solen på himlen cirka 16 timmar i juni, i december bara cirka 8.
Och vid ekvatorn?
Där faller strålarna in ungefär lika brant hela året och dagen varar alltid cirka 12 timmar. Sommar och vinter, som vi känner dem, finns inte – där växlar regnperiod och torrperiod.
Gåtan är löst!
Sommar och vinter beror inte på avståndet till solen, utan på jordaxelns lutning. På sommaren lyser solen brantare och längre, på vintern snett och kort.
Längst från solen är jorden i början av juli – mitt i vår sommar. Om det handlade om avstånd skulle vi ha vinter i juli.