Varför är det mörkt på natten?
Varför är det mörkt på natten?
Svaret ”för att solen har gått ner” låter självklart. Men i början av 1800-talet lade den tyske astronomen Heinrich Olbers märke till en hake: om universum vore oändligt, alltid hade funnits och stjärnor fanns utspridda överallt, borde natthimlen vara helt fylld av stjärnor.
Vart du än tittar träffar du en stjärna
Det är som i en oändlig skog: åt vilket håll du än tittar slutar blicken till slut på en trädstam. På samma sätt skulle varje blick mot natthimlen i ett oändligt universum sluta på någon stjärna.
Finns det tomma platser på himlen?
1995 riktades Hubbleteleskopet i tio dygn mot en plats utan en enda synlig stjärna, lika stor som en tennisboll i andra änden av en fotbollsplan. Det hittade ungefär tre tusen galaxer där. Och mellan dem är det fortfarande mörkt.
Lyser kanske avlägsna stjärnor svagare?
En avlägsen stjärna lyser svagare, men den är också mindre på himlen. Flytta solen tre gånger längre bort: den blir tre gånger smalare, tar upp nio gånger mindre yta och vi får nio gånger mindre ljus från den. Varje bit av dess yta lyser alltså lika starkt som förut.
Himlen borde lysa som solen
Sammantaget ger det en konstig slutsats: om varje blick slutade på en stjärnas yta och varje yta lyste lika starkt, skulle hela natthimlen vara lika ljus som solens yta. Både dag och natt.
Universum är inte evigt
Lösningen: universum uppstod för ungefär 13,8 miljarder år sedan och ljuset färdas med ändlig hastighet. Sedan universums födelse har ljuset därför bara hunnit färdas en viss sträcka.
Ljuset från avlägsna stjärnor är fortfarande på väg
Ljuset från närmare stjärnor har för länge sedan nått oss. Från de mer avlägsna skulle det behöva färdas längre än universum har funnits. Det är fortfarande på väg, och därför ser vi mörker där.
Och universum expanderar dessutom
1929 upptäckte Edwin Hubble att universum expanderar. Ljuset färdas fortfarande lika fort, men vägen framför det sträcks ut under tiden, så ljuset måste tillryggalägga en längre sträcka. Från avlägsna stjärnor tar det därför ännu längre tid.
Ljuset blir rödare på vägen
Ljus är en vågrörelse. När universum expanderar och rymden sträcks ut, sträcks också ljusvågorna som färdas genom den. Längre vågor ser vi som rödare och svagare. Ljuset från mycket avlägsna stjärnor når oss alltså, men ögat ser det inte längre.
Så varför är det mörkt på natten?
För att universum har en ålder och ljuset en ändlig hastighet. Från de allra mest avlägsna stjärnorna har ljuset ännu inte hunnit fram. Och det som når oss från mycket avlägsna stjärnor sträcks av universums expansion så att ögat inte ser det. Mörkret mellan stjärnorna är ett tecken på att universum hade en början.