Integrering med variabelsubstitution
Substitutionsmetoden är en mycket effektiv metod vid integrering. Under integreringen ersätter vi en del av funktionen med en annan funktion, integrerar och byter tillbaka.
Grundformeln
Låt f vara en funktion med primitiv funktion F på intervallet J. Låt vidare ϕ vara en reell funktion som är deriverbar på intervallet I och för vilken ϕ(I) ⊆ J. Då gäller
Hur kom vi från vänsterledet till högerledet?
Vi använder satsen genom att välja substitutionen x = ϕ(t) och byta integrationsvariabel — från dt får vi dx. Derivatan av x med avseende på t är
Enligt förutsättningen är dessutom F en primitiv funktion till f, så vi kan ersätta hela integralen med funktionen F:
Till sist byter vi tillbaka: i stället för x skriver vi det ursprungliga ϕ(t):
Då har vi fått likheten från inledningen:
Ungefär så kommer vi att använda satsen.
Första exemplet
Beräkna den här integralen:
Vi kan formeln för integralen av sin x (eller här sin t), men inte formeln för sin 6t. Vi använder därför en substitution. Vi substituerar så här: x = 6t. Enligt föregående formel gäller:
där x = ϕ(t). I vårt konkreta fall gäller att f = sin och ϕ(t) = 6t. Enligt formeln gäller alltså sambandet:
där x = 6t. Problemet är att vi vill beräkna integralen av sin 6t, inte integralen av (sin 6t) · (6t)′. Hur kommer vi ur det? Vi provar att derivera funktionen 6t. Vi får:
Talet sex är en konstant som vi kan flytta ut ur hela integralen:
Nu dividerar vi hela ekvationen med sex:
I vänsterledet har vi nu den ursprungliga funktionen som vi ville beräkna från början. Vi behöver bara beräkna integralen i högerledet. Integralen av sin x är −cos x:
Och för x sätter vi tillbaka 6t:
Och det är det färdiga resultatet.
Första exemplet på ett enklare sätt
Det föregående tillvägagångssättet var visserligen korrekt, men vanligtvis skriver man substitutionen lite annorlunda. Här är uppgiften igen:
Substitutionen skriver vi inom hakparentes efter integralen så här:
På första raden skriver vi vår substitution, alltså x = 6t. Nu deriverar vi båda led. Vänsterledet med avseende på x och högerledet med avseende på t. På andra raden i första kolumnen får vi alltid dx, eftersom derivatan av x alltid blir 1. Uttrycket dx visar bara att vi deriverade med avseende på x.
Högerledet deriverar vi helt vanligt med avseende på t. Vi får (6t)′ = 6 och skriver till dt, eftersom vi deriverade med avseende på t. Om vi vill underlätta arbetet kan vi dessutom skriva dit det utlösta dt:
I nästa steg gör vi själva substitutionen. Vad ska vi då ersätta med vad? Vi vill ha uttrycket x i stället för 6t, så det blir den första substitutionen. Eftersom vi sätter in en ny variabel x i funktionen måste vi samtidigt byta ut dt. I stället för dt sätter vi alltså in det utlösta värdet på tredje raden, det vill säga dx/6.
Sammanfattning: i stället för 6t skriver vi x (första raden) och i stället för dt skriver vi dx/6 (tredje raden). Vi får:
Därifrån är tillvägagångssättet helt vanligt. Sexan flyttar vi ut ur integralen:
Sinus integrerar vi:
Och för x sätter vi tillbaka uttrycket 6t:
Andra exemplet
Beräkna integralen med substitutionsmetoden:
Tangens skulle vi väl hitta i någon tabell, men vi kan lika gärna beräkna den här integralen själva. Först skriver vi om tangens som kvoten sin/cos:
Substitutionen väljer vi så här: x = cos t. Vi får:
Nu löser vi ut dt:
Nu kan vi sätta in i integralen. I stället för cos t skriver vi x och i stället för dt skriver vi −dx/sin t.
Ett litet problem är att den tidigare integrationsvariabeln t blev kvar i uttrycket, i sinus. Som tur är förkortas dock båda sinusfaktorerna bort och kvar blir:
Vi skriver om det lite för att få ett snyggare uttryck. Vi flyttar dx efter bråket och skriver en etta i täljaren. Minustecknet flyttar vi framför integralen:
Integralen av 1/x känner vi redan, det är logaritmen. Vi får alltså:
Och till sist byter vi tillbaka och sätter in det ursprungliga cos t för x.
Tredje exemplet
Beräkna integralen med substitutionsmetoden:
Det kan vara förvirrande att vi har två variabler i integranden: x och t. Det gör ingenting, eftersom vi av dt vet att vi integrerar med avseende på variabeln t, och x beter sig därför som en konstant. Det är alltså ingen fara, vi flyttar ut x ur integralen:
Vi har inte så många formler för sin3, men för sin2 skulle det gå att hitta något, så vi skriver om funktionen så här:
Nu skriver vi om sin2 med formeln sin2t = (1 − cos2t). Vi får integralen:
Nu gör vi substitutionen. Variabeln x är upptagen, så vi använder till exempel y. Och vi väljer y = cos t
Vi löser ut dt:
Och sätter in i integralen:
Sinusfaktorerna förkortas återigen snyggt bort:
Den här integralen kan vi dela upp i två integraler:
Det är nu bara tabellvärden:
Nu sätter vi tillbaka det ursprungliga cos t för y:
Det är det slutliga resultatet.
Kapitel: Integral, Partiell integration, Integrering med variabelsubstitution, Bestämd integral