Tal
Naturliga tal
Vad naturliga tal är, hur mängden ℕ betecknas och vilka egenskaper den har. Division med rest och frågan om talet 0 hör till dem.
Heltal
Vad heltal är, hur mängden ℤ betecknas och vilka egenskaper den har. Jämna och udda tal, division med rest och slutenhet under de grundläggande räknesätten.
Rationella tal
Rationella tal är alla tal som kan skrivas som ett bråk. Definition, egenskaper, periodisk decimalskrivning, omvandling av period till bråk och mysteriet med 0,999.
Varför 0,999… är lika med 1
Varför 0,999… med oändligt många nior är exakt lika med ett. Bevis med tredjedelar, tiofaldigande, differens och summa av en geometrisk serie, och varför vi inte tror på det.
Irrationella tal
Irrationella tal kan inte skrivas som bråk och har en oändlig icke-periodisk decimalutveckling. Definition, egenskaper och öppna frågor kring talen pi och e.
Reella tal
De reella talen bildas som unionen av de rationella och de irrationella talen. Beteckningen ℝ, egenskaper och föreställningen om den reella tallinjen.
Algebraiska tal
Ett algebraiskt tal är nollställe till ett polynom med heltalskoefficienter. Förklaring med exempel, exakt definition och länkar till fler källor.
Komplexa tal
Komplexa tal behövs där de reella inte räcker till, till exempel för rötter ur negativa tal. Rektangulär form, den imaginära enheten och räkneoperationer.
Varifrån kommer talet e
Varifrån kommer Eulers tal e. Förklaring med hjälp av ränta på ränta och kontinuerlig förräntning: varför en krona med 100 % ränta blir 2,718 kr.
Delbarhetsregler
Ett tal är delbart med 2 om dess sista siffra är jämn. Delbarhetsregeln förklarad med exempel, även för negativa tal.
Primtal
Vad primtal är och vilka egenskaper de har. Definition, hur du testar om ett tal är ett primtal, Fermats lilla sats och ännu olösta frågor kring primtal.
Aritmetikens fundamentalsats
Aritmetikens fundamentalsats: varje positivt heltal större än 1 kan entydigt skrivas som en produkt av primtal. Bevis för existens och entydighet.
Omvandling mellan talsystem
Så omvandlar du tal mellan olika talsystem, alltså byter talbas. Metoden från det decimala till det binära systemet och tillbaka, varför den fungerar och andra talsystem.
Mängder
Vad en mängd är och hur man skriver den. Ordning och dubbletter, storlek och likhet, delmängd, tomma mängden och potensmängd.
Ränta
Vad ränta är och vad som skiljer räntebeloppet från räntesatsen. Så beräknar du enkel ränta och ränta på ränta, förklarat med tydliga exempel.
Intervall
Vad är ett intervall och hur arbetar man med det. Öppet och slutet intervall, skrivsätt med hakparenteser, intervall som mängd och geometrisk tolkning.
Oändlighet
Vad är oändlighet och varför går den inte att föreställa sig. Skrivsättet med den liggande åttan, räkneregler för oändligheten och likheten med noll.
Kvadratkomplettering
Med kvadratkomplettering skriver du om en andragradsfunktion på formen (x+m)^2+n. Metoden steg för steg, även när a inte är lika med ett.
Minsta gemensamma multipel
Vad den minsta gemensamma multipeln är och hur du hittar den för två eller fler tal. Förklaring med uppräkning av multiplar, exempel och en miniräknare.
Största gemensamma delare
Vad den största gemensamma delaren är och hur du beräknar den. Euklides algoritm steg för steg, exempel och en miniräknare.
Räknelagar
En operation är kommutativ om ordningen på operanderna inte spelar någon roll. Exempel med tal, mängdoperationer, vektorer och logik, och när kommutativitet inte gäller.