✖

Komplexa tal

Komplexa tal är en utvidgning av de reella talen. Bland de reella talen kan vi utföra de flesta vanliga räknesätt, som addition, subtraktion, multiplikation och division (utom division med noll). Vi kan också dra rötter ur reella tal, men bara ur icke-negativa tal. Det är en lucka, till exempel när vi löser en andragradsekvation och diskriminanten blir negativ. Den luckan fyller de komplexa talen igen.

Vad är ett komplext tal

Komplexa tal skiljer sig från vanliga tal framför allt genom att de har två delar, en realdel och en imaginärdel. Ett komplext tal är ett ordnat par av tal (x, y), där talet x är realdelen och talet y är imaginärdelen. Om realdelen är noll är det komplexa talet ett rent imaginärt tal. Talen x och y är själva reella.

Mängden av de komplexa talen betecknas med ett stort C: ℂ.

Likhet mellan komplexa tal: till skillnad från vanliga tal har komplexa tal två komponenter. För att två komplexa tal ska vara lika måste de därför vara lika i båda komponenterna. Dessa komplexa tal är alltså olika varandra: (2, 3) ≠ (0, 3) ≠ (2, 0). De komplexa talen z1 = (1, 2) och z2 = (1, 2) är lika: z1 = z2.

Rektangulär form och den imaginära enheten

Komplexa tal skrivs oftare på rektangulär form, som ser ut så här. Det komplexa talet (x, y) har den rektangulära formen x + yi, där i kallas den imaginära enheten. För kvadraten på den imaginära enheten gäller ett mycket viktigt samband:

i2=−1

Den här ekvationen kommer vi att använda ofta, tillsammans med andra potenser av den imaginära enheten. Högre potenser kan nämligen beräknas på vanligt sätt. Om vi till exempel vill förenkla i3 kan vi enligt reglerna för räkning med potenser skriva om uttrycket som i2 · i. Vi vet redan att i2 är lika med minus ett. Det andra i:et går inte att bryta ned något mer, så vi får: i3 = −i.

i3=i2⏟−1⋅i⏟i=−i

På samma sätt för i4. Det kan vi skriva som i2 · i2, där i2 = −1, så vi får: −1 · − 1 = 1.

i4=i2⏟−1⋅i2⏟−1=−1⋅−1=1

Alltså är i4 = 1. Det kan vi utnyttja när vi beräknar ännu högre potenser av den imaginära enheten. När vi till exempel beräknar i7 kan vi skriva om det som i4 · i3. Vi vet att i4 = 1, så vi får: 1 · i3. Och vi vet att i3 = −i. Resultatet blir: 1 · (−i) = −i.

Addition och multiplikation

Komplexa tal kan vi addera och multiplicera. När vi adderar två komplexa tal z1 och z2 summerar vi bara realdelarna för sig och imaginärdelarna för sig:

z1+z2=(x1+y1i)+(x2+y2i)=(x1+x2)+(y1+y2)i

Exempel: z1 = 3 + 7i och z2 = 5 + 8i. Summan blir: z1 + z2 = (3 + 5) + (7 + 8)i = 8 + 15i.

Produkten av två komplexa tal är lite krångligare, men den går att skriva ut som vanlig multiplikation av parenteser. Grundformeln ser ut så här:

z1⋅z2=(x1+y1i)⋅(x2+y2i)=(x1x2−y1y2)+(x1y2+x2y1)i

Och hur kom vi fram till den? Vi multiplicerar z1 · z2 på samma sätt som vi skulle multiplicera vanliga parenteser. Vi får:

z1⋅z2=x1x2+x1y2i+x2y1i+y1y2i2

Eftersom i2 = −1 får vi efter förenkling av den sista termen:

z1⋅z2=x1x2+x1y2i+x2y1i−y1y2

Nu samlar vi bara termerna utan den imaginära enheten och termerna med den:

z1⋅z2=(x1x2−y1y2)+(x1y2+x2y1)i

Exempel. Vi multiplicerar talen 5 + 6i och 4 + 7i. Vi får:

(5+6i)⋅(4+7i)=20+35i+24i+42i2=20+59i−42=−22+59i

Motsatt tal, inverterat tal och komplext konjugat

  • Det motsatta talet till det komplexa talet x + yi är −x − yi. Precis som för reella tal får vi det motsatta talet genom att multiplicera det komplexa talet med minus ett. Exempel: det motsatta talet till 2 + 7i är −2 − 7i. Det motsatta talet till −5 + 8i är 5 − 8i osv.

  • Det inverterade talet till det komplexa talet x + yi är 1x+yi. Det inverterade talet till 4 − 2i är alltså 14−2i.

  • Det komplexa konjugatet till talet x + yi är x − yi. Det betecknas vanligen med ett streck över talet så här: z―, eller med en asterisk z∗. Det är alltså det komplexa konjugatet till det komplexa talet z. Det komplexa konjugatet till 2 + 9i är talet 2 − 9i.

Subtraktion och division

När vi har definierat det motsatta och det inverterade talet kan vi också definiera subtraktion och division. Om vi vill subtrahera två komplexa tal, z1 − z2, adderar vi till z1 det motsatta talet till z2. I praktiken får vi en enkel formel:

z1−z2=(x1+y1i)−(x2+y2i)=(x1−x2)+(y1−y2)i

På samma sätt gör vi om division z1 / z2 till multiplikation genom att multiplicera z1 · z2′, där z2′ är det inverterade talet till z2.

Absolutbelopp

Absolutbeloppet av ett komplext tal z beräknar vi med formeln:

|z|=x2+y2=z⋅z―

(I kvadratroten är det andra z det komplexa konjugatet till z.) Innebörden av formeln syns tydligt i den geometriska framställningen av komplexa tal.

Varje komplext tal vars absolutbelopp är lika med ett kallas en komplex enhet. Exempel på komplexa enheter: 1, i, 22+22i.

Egenskaper hos absolutbeloppet:

  • Absolutbeloppet av ett komplext tal är ett reellt tal.
  • |z| ≥ 0
  • |z| = |−z| = |z∗|, där z∗ är det komplexa konjugatet.

Kapitel: Komplexa tal, Geometrisk framställning av komplexa tal, Komplexa tal på polär form